Curator och produktionsansvarig är Luciano Escanilla från Ekeby Qvarn Art Space i Uppsala. Initiativet stöds av bl. a Södertälje kommun och Svenska Institutet. Flera institutioner i Asturias och i Birmingham står också bakom utställningen. Utgångspunkten för Out of Order är konstnärernas arbeten från icke formulerade eller specificerade kriterier. Out of order syftar till ett slags ”utanförskap” i livet, dock inte i en marginaliserad mening. Ej heller för att ge konceptet en offerstatus eller offerförklara dess mening och funktion i samhället, (marknaden).

Det handlar om händelser, idéer, känslor etc, framförda av konstnärer med olika ursprung som fritt formuleras i dessa konstverk. De presenteras i en icke förutbestämd inriktning eller situation. De reflekterar fritt över möjliga synvinklar att skapa en mer nyanserad bild, en möjlig och givande idé om verkligheten.

Utställningens form och innehåll har växt fram under en process där själva förutsättningen skapades i en dialog mellan konstnärerna, curatorn och ansvariga. Det har också varit ett försök att reflektera över de vedertagna normerna och dess problematisering för hur en utställning organiseras och presenteras.

— Kristina Möller, Södertälje Konsthall

Juan Castillo
Bygger altare med ikoner av sina nära och kära. Vi kan bl a se Juans sambo, Marie Grönlund, sonen Patrik, svågern Kjartan Slettemark och svägerskan Karin Grönlund, bästa vännen Riccardo, utställningens curator Luciano Escanilla och Jeanette Escanilla. I videofilmen får alla komma till tals på sitt sätt och med sina olika språk. Installationen innehåller även bilder med anonyma ansikten, personer som kanske försvann när militärjuntan kom till makten i Chile. Militärkuppen genomfördes den 11 september 1973! I de stora ljuslådorna finns ett antal tvålar med porträtt av anonyma personer placerade. Dessa för tanken till andra världskrigets koncentrationsläger och dess tvåltillverkning. Detta är bara några ledtrådar till egna funderingar.

Anders Rönnlund
I Anders roterande installation finns nyhetsbilder från TV som visar bl a några ryssar. Framför Peter Tillbergs målning ”Blir du lönsam lillevän?” sitter en av Anders söner, som plötsligt tar fram en trumpet och spelar några toner. På den motstående sidan spelar en pojke i ungefär samma ålder som Anders son, dragspel, han spelar inte hela låten, utan tar om den igen om och om igen från början. Pojken är filmad någonstans i norra Polen och spelar kan vi tänka för att bidra med pengar till sitt och familjens uppehälle.

Hector Siluchi
Genom örat kommer all lärdom. I örats olika delar finns hela människokroppen. Teckningarna av örat är hämtade ur en kinesisk bok om akupunktur. I videofilm 1 ser vi en vattenho med rinnande vatten, någon som sköljer av sina blodiga händer: att rentvå sitt dåliga samvete, att tvaga sig, att tvätta av sin skuld. Här framträder tydligt det chilenska arvet, liksom i Juan Castillos installation. Den andra delen av videofilmen upptas av en man som läser upp en text från en bunt papper han håller i handen. Varje ark han läst skrynklar han ihop och kastar i papperskorgen han har bredvid sig. I video nr 2 ser vi Hectors son, han vill inte höra på, han vill inte lyssna till den klokes ord, han får stå som symbol för det vi inte vill höra talas om. Samme man som i video 1, en vän från Kuba, reciterar ett intellektuellt poem. Vi ser honom från mun till midja, hans händer talar ett språk – teckenspråk – fascinerande, uttrycksfulla gester – samtidigt som vi hör hans mässande stämma.

Carlos Coronas är egentligen målare, men här i utställningen har han plockat ramarna från sina målningar. Komponerat ihop dom med neonrör i olika formationer. En vinterresa av (Winterreise) (1827) (sångcykel till en dikt av Wilhelm Müller) av Franz Schubert – neonrör och halvcirklar i trä bildar tillsammans ett stort snömoln i vitt och ljusblått. Square – kvadrat eller torg – neonrör och halverade ramverk bildar en stjärna i rött och trä rent.

Robert H Crutchley
Från Birmingham, Storbritanniens näst största stad, ligger i ett område som tidigare hade stora järnmalms- och stenkolsfyndigheter, kallat Black Country. En gammal industristad, som redan på 1500-talet hade vapentillverkning och annat smide. Under förra sekelskiftet framställdes här alla slags metallvaror, från knappnålar till ångmaskiner, och under 1900-talet tillverkades olika bilkomponenter, glas, kemikalier, smycken och choklad. Det gamla industriområdet West Midlands huserar idag flertalet banker, försäkringsbolag och IT-företag. Robert H Crutchleys verk i utställningen är kommentarer till det gamla industrisamhället. Falsework består av en skulptur – konstruktion – i aluminium och 2 videofilmer och beskriver strukturer använda som tillfälliga stöd under en konstruktions uppbyggnad. Det är ett hjälpmedel till slutet. Som används överallt, falsework inbegriper elegans, linjär ingenjörskonst, kapabelt att stötta vikten av vad som än blir byggt ända tills byggnaden kan stötta sig själv. Falsverket blir då överflödigt och nerplockat i olika komponenter, klart för återanvändning.

María Gaete Gwynne
”Mitt verk handlar om makt och dess relation till kultur. Jag använder språk som en symbol för kultur. Dessutom ser jag språket som en del och en definition av kultur och som en idéalstrare. I mina arbeten, försöker jag skapa ett språk med dess egna bildspråk – piktografi – grundplan – ikonografi och dess egna former av visuell kommunikation. För att skapa denna grund – ikonografi – använder jag, som en utgångspunkt, bilder och måleriska koder från en för- Colombiansk kultur.

Alltså mina arbeten ger en direkt referens till pre-Colombianska bildstoder och kultur. jag är intresserad av att placera dessa bilder i en nutida kontext av föränderliga och asymmetriska maktrelationer. kontext av föränderliga och asymmetriska.”

Peter Grego
Efter min moders död, märkte jag att min far berättat olika historier. Ofta baserade på välkända familjeanekdoter, de började att subtilt förändras(hårfint). Ibland ändrades de dramatiskt. En del var helt nya berättelser, hittills okända, – raffinerat ördaterade mina föräldrars förhållande. En sorts rekonstruktioner tog plats.

Vid denna tid, gav min far mig 10 rullar 16 mm spelfilm. Han bad mig bevara dom säkert. Jag tittade på alla rullarna. De innehåll enkla familjehändelser, vissa där jag var närvarande, andra där jag kände i andra hand berättade historier. Jag såg bilder jag inte visste existerade, ibland av mig själv. Jag såg min mor 20 år yngre, i min nuvarande ålder.

För ungefär 10 år sen, städande ett arbetsrum, hittade jag flera maskinskrivna ark av, vad jag trodde var föreläsningsanteckningar. Titeln fångade min uppmärksamhet: Två sätt att komma ihåg; Utforska minnet som identitet. Författaren, Richard Johnson, var okänd för mig (*). Jag läste intresserat anteckningarna och beslöt att spara dom som referens.

Nyligen, rengjorde jag en plats i min studio för att projicera spelfilmen. När jag flyttade runt sakerna hittade jag upptäckte texten om minne och identitet.

Dessa episoder fick mig att tänka på texten, om minne och identitet. De fick mig att tänka på slumpen, berättelser och historieberättare.

(*) Richard Johnson, har jag hittat nu, är en fd chef för Birminghams Center for Cultural Studies vid Birminghams universitet.

Karen Trusselle
Här är figuration och abstraktion. Här är utrymmet både verkligt och illusion. Här är objekt delar av en känsla av plats, och av att ha blivit placerade. Känslan av rörelse kan saknas.

Vad annars är handen som placerade och tiden av dess placering. Vad är annars och i en annan ordning är den exakta tidpunkten och utrymmet av placeringen.

Hur stilla är ett stilleben moment. Tiden går; ljudlöst går den mellan historien att fotografiet beskrivning och det ofrånkomliga nuet av det målade märket. Här är och kollision: det stilla brus av samtidighet och anpassning till varje.

Cuco Suárez
parafraserar på bilder ur konsthistorien

Theodor Gericold
Medusas flotte ställer han mot dagens fotografier av båtflyktingar från Marocko till Spanien och från Kuba till USA.

En anonym madonna med barn mot ett foto från ett svältande folk i Afrika. Cezannes badande mot Rysslands politiker Boris Jeltsin och en grupp pingviner. Kandinskys abstraktion mot ett matstilleben med sardeller tagna ur en exklusiv kokbok.

Courbets nakna kvinna mot en spansk målare under Francos regim och ett foto taget ur vilken porrtidning eller porrfilm som helst. Tveklöst ställer han oss frågan blir vi lika upprörda idag över dessa bilder som våra avlägsna släktingar på 1800-talet blev inför Gericaulds flotte eller Couberts Origine?

Gema Ramos
Out of Order är en utställning med just ingen speciell ordning eller bestämt tema – ur funktion är den det? Vad händer när man i en utställning inte har en curator som styr upp processen enligt gängse bruk