Utställningen om Tolvskillingsoperan säger något om den retorik som fördes kulturinstitutioner emellan runt 1970. Det framgår enligt brev från Hans Kruse, ÖSTERGÖTLANDS OCH LINKÖPINGS STADS MUSEUM att Södertälje konsthall tagit in utställningen och bär ansvaret.
Brevet daterat den 26 oktober 1970 är undertecknat Med för ögonblicket mindre vänliga hälsningar tuus Hans Kruse.
Han skriver till intendent Claeson, Södertälje stads kulturnämnd:
Broder! Jag måste tillstå att jag är ganska förvånad och rent ut sagt en smula förbannad över den nonchalans som Konsthallen visar oss betr. Utställningen Tolvskillingsoperan. Jag är som du vet ansvarig för allt material som utställningen omfattade kommer till resp. ägare efter utställningens slut. Jag har inte ens fått ett brev eller något som helst meddelande om vad som hänt med den sedan den slutade hos er – jo genom Acke Oldenburg, men det är sannerligen inte rätt väg.
(se scannat brev)
I brevmaterialet framgår också att ljudband tillhörande Hans Kruse stulits från utställningen och inte återfunnits.
Den 27 november skriver Kruse till Claeson:
Broder! Utställningsmaterialet från ”Tolvskillingen” ligger alltjämt kvar hos Er. Våra möjligheter att hämta det är f.n. ganska små efter en hektisk utställningsperiod. Du får vara hygglig att ordna med en billig samfrakt av det hela hit till Linköping. – Sanningen att säga, har väl efterarbetet inte skötts på allra bästa sätt från er sida, så Du kanske kan bättra på Ert lite skamfilade rykte genom att ordna med en returfrakt till oss. Och lite längre ner i brevet Något ljudband i stället för det stulna, som var mitt personliga, har jag inte sett ännu. (se scannat brev)
Vad konsthallen haft att säga till sitt försvar finns inte dokumenterat i vårat arkiv, och frågan om kritiken är befogad delvis befogad eller obefogad får därför hitills lämnas obesvarad!
Källor: Konsthallens arkivmapp, sammanställt av Anneli Karlsson