Erik Jeor beskriver processen med att lägga papprets framsida mot frotté och samtidigt väta baksidan. Sedan montera det plana pappret mot en plywoodskiva. ”Fukten avläses på pappret och nya kanaler ritas med penseln. Vattenkanalerna ger en skarp gräns mot det torra. Pigment får driva omkring med hjälp av vattnets ytspänning, i den takt som bestäms av papprets lutning och dess motaglighet. Rörelsen upprepas, garderas, slår ut spåren av tidigare rörelse, eller för att ändra målningens bana. Inledningsvis styr slumpen. Tålamod väntan och tristess spelar spontant sina roller. I det entoniga upprepandet framkallas karaktärer – i spänningen mellan kontroll och slump. Akvarellens fjäderlätta omedelbarhet – arbetsmetodens styrka.”

Heli Sammalisto berättar i katalogen om en barndom och ungdom på en ö långt ut i den finska västra ytterskärgården. Att hon lever och skapar där halvårsvis, den andra halvan i staden. ”Jag har alltid varit intresserad av det mänskliga ansiktet, återspeglingen av det levda livet. Min skärgårdssläkts gamla familjefotografier och de tillhörande livsberättelserna har haft stor betydelse i mitt arbete.”

Astrid Svangren lägger japanskt silkespapper i ett färgbad där akvarellen beblandar sig med vätskor eller stoft, t.ex. apelsinsaft, apelsinolja och pulver av snäckskal. Verkets tillblivelse påminner om en ritual, säger hon, där hon laddar objektet med något, t.ex. en bit natur, skriver Maarit i den intervju hon har gjort för katalogen.

-Jag har de senaste åren undersökt hur konsten har kopplingar till den ockulta världen och olika esoteriska traditioner. Religion, religiösa upplevelser, trancetillstånd och meditation är viktiga beståndsdelar i mitt konstnärliga arbete och i mitt liv berättar Fredrik Söderberg.

Källor: Utställningskatalogen citat: sid. 4, 6, 8, 10, 12. Sammanställt: Anneli Karlsson