Utställningen byggde på de längre resor som paret Kessle-Myrdal gjort under åren 1962 – 1970. De reste i Europa, men framför allt i Asien.

Utställningen har en klar social-politisk aspekt. I ett brev från Moderna museet förklaras intentionen:

”De berättar om arkitektoniska monument och konstverk som ett uttryck för klassamhället – människans makt över människan – maktens murar.”. och vidare beskrivs synen på konstnären ur ett historiskt perspektiv ”Detsamma gäller den konstnärliga utsmyckningen, skulpturer, reliefer, mosaiker etc. Konsten skulle vara en spegel för de härskande men för att forma spegelbilderna tvingades de använda konstnärer. I varje verk finns en inbyggd konflikt.”.

I breven står att läsa att paret Kessle-Myrdal är mycket angenäma att samarbeta med. De medverkade och gav en introduktion vid pressvisningen på Moderna museet. ”…och om Konsthallen är intresserade av ev. kringarrangemang där dom kan visa, eller ordna en Albanienafton el. liknande tror jag utställningen låter höra talas om sig.” Undertecknar Åke Sidwall från Moderna Museet.

Det arkivmaterial som konsthallen tillhandahåller från utställningen är mycket knapphändig förutom just dessa två brev.

Källor: Södertälje konsthalls arkivmapp, sammanställt av Anneli Karlsson.