Den Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige har sedan 1970-talet verkat i Sverige, och den har sin grund i Mellanöstern med de största anhängarna assyrier/syrianer från Turkiet, Libanon och Syrien. Under sent 1960-tal kom de första assyriska/syrianska flyktingarna till Sverige från Libanon. Under tidigt 1970-tal kom flera assyrier/syrianer, främst från Turkiet, men även Libanon, Irak och Syrien till Sverige. Under denna period utvecklades det mötesplatser för de många assyrier/syrianer som nu kallade Sverige sitt hem. En av de viktigaste mötesplatserna då, som nu, är kyrkan. Många av dessa etablerades i Södertälje där de största samfunden finns idag. 2018 startades ett projekt av fyra forskare från fyra olika universitet/högskolor i Sverige, med stöd från Vetenskapsrådet. Forskarna är Önver Cetrez från Uppsala universitet, professor i religionspsykologi, Henrik Johnsén, docent i religionshistoria från Södertörn högskola, Magdalena Nordin från Göteborgs universitet, universitetslektor för institutionen för litteratur, idéhistoria och religion samt Andreas Westergren från Lunds universitet, docent i kyrkohistoria. De fyra forskarna var intresserade av att undersöka den Syrisk-ortodoxa kyrkans etablering i Sverige och hur tradition och förändring har fått ta plats bland de största anhängarna till den Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige, assyrier/syrianer. Utifrån rapporten har fyra teman identifierats; Tradition och anpassning: spänningen mellan viljan och behovet av att anpassa sig samt viljan och behovet av att förbli traditionen trogen. Att uppleva liturgin: att förmedla den fenomenologiska upplevelsen av en Syrisk-ortodox liturgi. Kön och makt: de synliga och osynliga ojämlikheterna mellan kön inom församlingens struktur. Den kritiska ungdomen: hur församlingen försöker anpassa sig för att få ungdomar engagerade trots olika åsikter mellan generationerna om essentiella ämnen. En bok publicerades 2023 under namnet ”Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige – tradition och förändring”. Södertälje konsthall presenterar en grupputställning där fyra konstnärer har fått gestalta rapporten och dess teman genom sina konstverk. Hanna Al-Haek gick bort 2020 och presenteras postumt. Alla konstnärer har på ett eller annat sätt en koppling till publikationen, att de själva identifierar sig som assyrier/syrianer, har befunnit sig i kyrkorummen, arbetar med musik och liturgin eller med teman såsom symbolik, andlighet, migration, mellanförskap, tradition och anpassning.

Välkomna till Södertälje konsthall!

Text av: Daniella Maraui, assisterande curator, I Am The Sun.
Maja-Lena Molin, Konstnärlig ledare, Södertälje konsthall.

I samarbete med Uppsala universitet och Hanna Al-Haek Foundation
Finansierat av Vetenskapsrådet

Bilder från vernissage lördag 24 augusti.
Kl 13: Invigning av utställningarna I Am The Sun och Mitt inre, mitt yttre, mitt hem. Maja-Lena Molin, Konstnärlig ledare, Södertälje konsthall och Daniella Maraui, Patipan Bunpuckdee Fjällid och Felicia Troedsson Friberg, Obscura Art, hälsar välkomna. Magdalena Nordin, Göteborgs universitet, presenterar arbetet med boken ”Syrisk-ortodoxa kyrkan i Sverige-tradition och förändring”

Konstnärerna Atorina Adam, Tony Karlsson Savci, Stefania Sir Rjeb och Agnes Hjalmarsson presenterar sina arbeten. Thaer Al-Haek presenterar Hanna Al-Haek Foundation. Anneli Karlsson, Södertälje konsthall läser Hanna Al-Haeks poesi.

Musik av Mezzopotelge, Södertäljebaserad musikgrupp som verkar för att bevara den assyrisk/syrianska musiken.

Dokumentation I Am The Sun. Foto: Södertälje konsthall.

Recension i SvD som PDF (dubbelklicka)  här

Katalog I Am The Sun som PDF (dubbelklicka) här