Södertälje Konsthall

Södertälje Konsthall

Utställningar

1970

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Utställningar

1970

Leve slöjdföreningen 125 år
Av Märta Måås-Fjetterström, Bruno Mattsson,

Bild: Lista på inlån från Slöjdföreningen. Ur Södertälje konsthalls arkiv.
Inlåningslista

Ur arkivet, visades

19/12 – 17/01, 1971

Inför denna storsatsning har Södertälje konsthall med stor entusiasm ägnat sig åt ett omfattande inlån från stora svenska kulturinstitutioner. I en förbindelse med Statenskonstsamlingar kan man läsa att försäkringen omfattar bl.a. Arbetsstol av Bruno Matsson, Vävnad av Märta Måås-Fjetterström (i dokumentet skrivet Fjetterson), Pokal av glas, Orrefors 1922 av Simon Gate. I ett brev adresserat till styresmannen för Nordiska Muséet framgår att man lånat in en läderklädd fåtölj av Gunnar Asplund från Parisutställningen 1925. I dokument från intendent Lis Granlund på Nordiska muséet till konsthallens Eje Högestedt står att läsa:

inv nr T.278 föremål fåtölj ursprung G Asplund Parisutst 1925 skada läderklädseln ngt fläckig o mkt ömtålig försäkring 4.000:-

Man har satsat på att ta in de riktigt stora mästarna. Utställningsamanuensen från Södertälje konsthall som tecknat ett flertal av kontrakten heter Ingvar Claeson. Inlån sker från Kungliga Armémusem, AB Gustavsbergs fabriker, Nationalmuseum, Slöjdföreningen m.m.

Av Märta Måås-Fjetterström visades Vävnad  ”Enhörningen i skogen” hautelisse. Kompl. i Vittsjö 1919 och utförd första gången 1920. En mångfald affischer från stora utställningar genom designhistorian lånades ut från Nationalmuseum till utställningen.

Amanuens Ingvar Claeson förekommer som en färgstark person i konsthallens korrespondens under dess tidiga historia. Konsthallschef/kulturintendent Eje Högestätt benämner även sina första två år i tjänsten i sin nya hemstad Södertälje med färgstarka ord. ”Personligen känns det för mig mycket tillfredställande och glädjande att utställningsverksamheten som under mina första två år i Södertälje blev mycket omdebatterad och av många t o m, enligt artiklar och insändare, ”avskydd” och ”hatad”, därmed både är accepterad och förankrad i den stad som jag upplevt som min under sex spännande år med stark satsning på kulturaktiviteter 1968 t o m 1973.” (se scannad text i helhet). Konsthallen ska ha uppfattats som så provokativ att han lär ha blivit mordhotad. Sant eller inte? Leve slöjdföreningen hör förmodligen inte till den kategori av utställningar som stuckit ut på det sättet.

Källor: konsthallens arkivmapp, citat sid. 9 Eje Högestätt, se scannat dokument ur katalog Ungt Norge Södertälje konsthall 9/2 – 3/3 1974 sammanställt av Anneli Karlsson.