Paris har under århundraden varit den “estetiska” konstens metropol. Hade en konstnär fått etiketten att tillhöra Paris-skolan (École de Paris), visste alla, inte minst samlarna, att konsten var salongsfähig. Myten att detta Paris alltjämt spelar en ledande roll försöker många gallerier krampaktigt underhålla.
Men det finns också ett vitalt och aktuellt ansikte i Paris konstliv, som mera sällan syns i utlandet. Det företräder den unga, för samhället ofta “obekväma” protestkonsten, som vill skapa debatt. Sådana protestgrupper har på sitt sätt bidragit till att förbereda studentrevolten i Paris i maj 1968, och de fick sitt genombrott genom denna “revolution”, som krävde omvärdering av konstnärens roll.
Konstnärerna Cueco, Fleury, Latil, Parré och Tisserand, tillsammans, Coopérative des Malassis, har kollektivet arbetat fram flera omskrivna och debatterade temautställningar. Lunds Konsthall och Södertälje Konsthall visar två av dem, “(MAR)-DRÖM-VÅNINGEN” och “12 ÅR I FRANKRIKES HISTORIA”.
“I APPARTEMENSONGE”, blir i fri svensk översättning “(MAR)-DRÖM-VÅNINGEN”. Den anspelar naturligtvis på franska förhållanden, men samma problem finns också i Sverige. De som vandrar genom “våningens” rum kommer säkert att känna igen den “livsstil” som utställningen vänder sig emot.
Kooperativets senaste och mest omskrivna utställning är “12 ÅR I FRANKRIKES HISTORIA”, en svit målningar som bildar en sammanhängande fris. Den gjordes som ett oppositionellt inlägg till den s.k. Pompidou-utställningen, en av staten arrangerad samlingsutställning med vernissage i augusti 1972 på Grand Palais i Paris. Temat för denna utställning var 12 år i Frankrikes konst, 1960-1972. På vernissagedagen utbröt bråk, polisen ingrep och många konstnärer, däribland Coopérative de Malassis, tog i protest bort sina verk. I Paris kallade Malassis sin fris för “Le GRAND MECHOUI”, i översättning “DEN STORA FÅRSLAKTNINGSFESTEN”. Som detta namn antyder har innehållet delvis fått fabelns djurförklädnad.
Protestkonsten fyller en viktig funktion och intar en framträdande plats i den aktuella konstsituationen. Över gränserna har den som gemensam nämnare den absoluta friheten att uttrycka sig och den ofta hårda kampen för att vinna och behålla denna rätt.
Marianne Nanne-Bråhammar
Intendent för Lunds konsthall